Forskargrupp Vår forskning handlar om Clostridioides difficile infektioner och hur transplantation av tarmflora bäst används och hur det fungerar för att bota infektionen.
Målet med forskningen i min grupp är att studera Clostridioides difficile infektion för att kunna erbjuda bättre behandlingar för patienter som drabbas av infektionen. C. difficile infektion, även känt som clostridieinfektion, är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna och drabbar flera tusen individer årligen i Sverige. Sjukdomen uppkommer som en följd av en störning av tarmfloran, nästan alltid efter en antibiotikabehandling. I denna situation förloras den normala försvarsbarriären mot C. difficile. C. difficile kan då tillväxa och orsaka tjocktarmsinflammation genom produktion av toxiner som skadar tarmslemhinnan. Symtomen på sjukdomen är huvudsakligen svår diarré, sjukdomskänsla, ont i magen och låggradig feber. Sjukdomen innebär stort lidande för patienter och höga kostnader för sjukvården.
Den gängse behandlingen mot clostridieinfektion är antibiotika riktad mot C. difficile. Effekten av antibiotika är ofta otillräcklig vilket gör att sjukdomen då kan återkomma när behandlingen har avslutats. Att ge ytterligare antibiotika mot en sjukdom som har orsakats av antibiotika kan också upplevas kontraintuitivt. En alternativ behandling mot clostridieinfektion som fått ökande intresse är transplantation av tarmflora från en frisk donator. Denna behandling är överlägsen antibiotika för att uppnå bot av sjukdomen. Samtidigt innebär behandlingen också ett försök till att rätta till grundproblemet med en bakomliggande utarmad tarmflora som ledde till sjukdom.
Infektionskliniken i Umeå har sedan 25 år använt transplantation med tarmflora som behandling mot clostridieinfektion när antibiotikabehandling inte har varit framgångsrik. Från början användes donatorer som rekryterades inom patientens sociala närhet. Processen att hitta en lämplig donator var ofta tidsödande, vilket kunde leda till att behandlingen fördröjdes. 2016 etablerade Johan Rasmuson en bank med tarmfloratransplantat vid infektionskliniken. Först ut var beredningsformer som lämpade sig för behandling via koloskopi eller lavemang. För att förenkla behandlingen utvecklades kapselalternativ 2020, vilket är den nuvarande förstahandsmetoden vid kliniken. Behandlingarna fungerar väl och innebär i praktiken snabbare bot för patienter med clostridieinfektion.
Trots att transplantation med tarmflora mot clostridieinfektion utgör den effektivaste behandlingen mot sjukdomen finns det stora kunskapsluckor kring hur behandlingen fungerar och vilka biologiska effekter som uppträder hos behandlade patienter. Eventuella biverkningar av behandlingen är oftast milda och övergående och det saknas stöd för allvarliga långtidseffekter.
Forskargruppen genomför forskning för att studera effektiviteten av använda clostridiebehandlingar, öka förståelsen för hur transplantation med tarmflora fungerar och vilka biologiska effekter som inträffar i den behandlade patienten. Forskningen genomförs både tillbaka- och framåtblickande genom skapande av patientkohorter med biologisk provtagning där patienterna följs över tid. Vi studerar bland annat tarmflorans diversitet och metabolism och tarmslemhinnebarriärens funktion under clostridieinfektion och under läkning.
