Bild: Bertil Wreting / Nordiska museet
Bild: Bertil Wreting / Nordiska museet
Forskningsprojekt Samer har levt och verkat i svenska jordbruksbygder utanför lappmarkerna sedan lång tid tillbaka. De har varit vallhjon, hästslaktare, torpare, drängar, pigor, renskötare och mycket annat. Målet med SESAME-projektet är att ta ett helhetsgrepp på den samiska befolkningen i jordbruksbygderna före 1900.
Det är väl känt att samer historiskt har varit stadigvarande bosatta i jordbruksbygderna utanför lappmarkerna och renbetesfjällen. Mest kända är de så kallade sockenlapparna som var anställda av socknarna för att utföra vissa sysslor, men det fanns även många andra samer som var verksamma i bygderna. Därför talar vi i detta projekt om bygdesamer. SESAME är det första forskningsprojekt som tar ett helhetsgrepp på gruppen, inte bara i Sverige utan även i Norge och Finland.
Grunden för projektet är en databas över den bygdesamiska befolkningen före 1900. Data hämtas framför allt från kyrkböcker, från Övertorneå i norr till Österfärnebo i söder. Eftersom bygdesamerna ofta flyttade mellan socknarna och inte alltid meddelade prästerna är det nödvändigt att gå igenom så många kyrkböcker som möjlighet för att följa dem i spåren. Samtidigt kartläggs familjer och släkter. En annan viktig aspekt är att se i vilken utsträckning bygdesamer flyttat från lappmarkerna eller tillbaka dit under sin livstid. Denna databas kommer att möjliggöra en mängd analyser och studier som inte tidigare kunnat göras.
Hur avgör man vilka som ska ingå i databasen? Vi kan ju nästan aldrig veta om historiska personer själva betraktade sig som samer eller ej. I mångt och mycket får vi förlita oss på beteckningen "lapp" som förekommer i de historiska källorna. Vi försöker också följa släktleden bakåt, eftersom det i enstaka fall händer att en person utan samisk härkomst kommit att betecknas som "lapp", exempelvis någon som gift sig med en samisk kvinna och delat hennes liv.
I områden där samiskan trängts ut av andra språk kan det finnas samiska ortnamn, så kallade substratnamn. Ofta har de förvrängts och fått en form som gör att de inte omedelbart uppfattas som samiska. Men den som har kunskap om hur ljuden har förändrats i de aktuella språken under århundradena kan upptäcka sådana ortnamn och härleda dem till identifierbara ord. Ibland kan det till och med vara möjligt att datera ortnamnen, exempelvis när de betecknar terrängformer som förändrats genom landhöjningen. En språkforskare med rätt kompetens kommer att rekryteras till projektet för att genomföra en treårig studie för att kartlägga samiska substratnamn i det bygdesamiska området och därigenom bättre förstå samernas historiska geografi.
Framför allt i nordligaste Sverige var det vanligt att bygdesamer kom från lappmarkerna. Ibland stannade de i bygden liksom sina barn och barnbarn, ibland flyttade de tillbaka. Vilka faktorer påverkade denna dynamik? Man kan tänka sig många olika förklaringar. Om familjen hade ett skatteland i lappmarken var man kanske mindre benägen att söka sig till bygden. När antalet nybyggarna i lappmarkerna ökade blev kanske konkurrensen om resurserna så stor att samerna hellre sökte sig en framtid på annat håll. Periodvis fanns också regelverk som hindrade samer från bo var de ville. Men vi vet faktiskt inte vilka faktorer som var viktiga. Det kommer vi att försöka ta reda på i projektet.
Bygdesamerna kunde bo i enkla kojor eller i rejäla stugor. Endast ett fåtal boplatser är emellertid kända och ännu färre har blivit undersökta. Särskilt kojorna är svåra att lokalisera, både för att de inte lämnar så tydliga spår efter sig och för att markerna ofta påverkats av skogsbruk och annan exploatering. Genom att kombinera olika källor och metoder bör det vara möjligt att hitta fler boplatser. Det finns många ortnamn som innehåller elementet 'lapp' eller 'kåta' och som bör indikera platser där samer vistats. Historiska kartor innehåller ibland en markering med beteckningen "lappkoja". I projektet kommer sådana platser att lokaliseras och besökas i fält för att om möjligt hitta härdar, träd med kulturspår eller andra lämningar. En arkeologisk utgrävning planeras också.
Det är rimligt att anta att samer som sedan flera generationer tillbaka varit bosatta i bygden så småningom har kunnat assimileras i majoritetsbefolkningen. Hur avgör man det? Ett kriterium kan vara att man gifter sig med personer utanför gruppen, och att det mönstret består även i nästa generation. Ledtrådar kan också komma från bouppteckningar, där alla kläder och föremål som en avliden ägde förtecknades. En del föremål omtalas med samiska termer. Ibland är kläderna typiskt samiska. Ibland skiljer sig bouppteckningen inte alls från andra ifrån samma område. I projektet kommer alla bouppteckningar från personer med känd samisk härkomst, som varit bosatta utanför lappmarkerna fram till 1900, att analyseras. Vi kommer att kunna se hur föremål och kläder förändrats med tiden.
Genom att använda flera olika källor kan man undersöka olika aspekter av bygdesamernas levnadsförhållanden. I tingsprotokoll finns ofta intressanta uppgifter om människors liv och leverne. Bouppteckningarna visar vilka redskap bygdesamerna ägde, vilket avspeglar hur de försörjde sig. I dopböckerna finns uppgifter om vilka som var faddrar, vilket säger något om de sociala nätverken. Kanske går det också att hitta uppgifter om bygdesamer som blivit torpare eller hemmansägare. Målet är att förstå bygdesamernas levnadsvillkor och vilken roll de spelade i jordbrukssamhället under olika tidsperioder.
Rimligen har det funnits bygdesamer även i Finland, som före 1809 var en del av Sverige. Mycket litet är dock känt om detta, åtminstone bland svenska forskare. En post doc med goda kunskaper i finska och i Finlands historia kommer därför att anställas för att utforska de finländska källorna. Det blir intressant att se om det funnits förbindelser mellan bygdesamerna på ömse sidor om Bottenhavet, liksom hur bygdesamernas situation i Finland förändrades när landet blev ett ryskt storfurstendöme.
I Norge har det bedrivits ganska mycket forskning om bygdesamer. Genom att samarbeta med norska forskare hoppas vi kunna se likheter och skillnader, liksom om det var vanligt att personer rörde sig mellan de båda länderna.
På nätet kan man ta del av tidigare forskning om bygdesamer. Här är några exempel:
https://kulturmiljonorrbotten.com/tag/varldsarvet-gammelstad/
https://piteamuseum.nu/bokforlag/nya-perspektiv-pa-den-samiska-befolkningen-i-pitebygdens-jordbruksbyar/
https://www.gaaltije.se/wp-content/uploads/2017/04/Sockenlappar-i-Jamtland.pdf
https://gaaltije.se/onewebmedia/Samer%20i%20Vasternorrland.pdf
https://sundsvallsminnen.se/samer-i-sundsvall/
https://lansmuseetgavleborg.se/kulturmiljo/samernas-historia/
https://www.miun.se/Forskning/forskargrupper/baskoes/nyhetsarkiv/2023-7/voices-of-the-forests.-eviction-control-and-the-birth-of-the-parish-lapp-system-in-early-modern-sweden/
https://fof.se/artikel/2023/5/sa-tvingades-samerna-bort-fran-mellansverige/
https://www.ohtsedidh.se/
https://www.upplandsmuseet.se/stiftelsen-upplandsmuseet/Forskning/aktuellt2/
