Om artikeln

I den nya religionen vilar fröet till en fredligare värld: Religion som hinder och som möjlighet för fred i Tidevarvet 1930–1936

Historisk tidskrift

Charlott Wikström har analyserat tidskriften Tidevarvet under åren 1930–1936 utifrån hur religion framställdes som både ett hinder och en möjlighet för fred.

Vad handlar artikeln om?

Artikeln undersöker hur religion framställdes som både ett hinder och en möjlighet för fred i tidskriften Tidevarvet under åren 1930–1936. Genom analysen visas hur religiösa idéer, särskilt kväkarnas livshållning och tanken på Guds rike på jorden, blev centrala i samtalen om fred. Studien kopplar dessa idéer till samtidens politiska utveckling, med växande nationalism, kapitalism och militarism, och visar hur Tidevarvet formulerade en alternativ vision om ett fredligare samhälle grundat på andlighet.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Ämnet är viktigt eftersom det belyser hur religionen fungerade som ett argument i fredsdebatten i en tid präglad av politiska spänningar och hotande krig. Studien visar dessutom hur religiösa perspektiv kunde utmana både sekulära och nationalistiska tendenser.

Vad innebär resultaten?

Resultaten visar att Tidevarvet utvecklade ett fredsbegrepp där religionen inte enbart betraktas som ett hinder (genom den nationalistiska religionen), utan också som en kraft för andlig förnyelse. Kväkarnas livssyn, Gandhis icke-våldsprinciper och förebilder som Franciskus av Assisi inspirerade en utopisk vision om ett nytt samhällsideal grundat i inre tro och fredlig gemenskap.

Är det något i resultaten som förvånar dig?

Ett överraskande resultat är hur starkt de andliga och religiösa motiven genomsyrade Tidevarvets fredsidéer, trots tidskriftens politiska profil. Att kväkarna och Gandhis idéer fick så stort utrymme visar att fredsdiskussionen i tidskiften inte bara handlade om politiska lösningar, utan om ett djupare existentiellt sökande efter mening i en orolig tid.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Ja, det var särskilt givande att upptäcka hur Tidevarvet fungerade som en intellektuell mötesplats där religiösa, etiska och politiska idéer vävdes samman till visioner om en fredligare värld.

Ingår det i en större undersökning?

Ja. Artikeln ingår i mitt pågående forskningsprojekt om Tidevarvet. Jag har tidigare analyserat tidskriften under perioden 1923–1929. I denna artikel undersöker jag Tidevarvets ställningstaganden i relation till teman som sexualupplysning, befolkningspolitik, bildningsideal och kristen humanism.