Så påverkas Sverige av en ekonomiskt osäker värld

Tomas Sjögren forskar främst om offentlig ekonomi, makroekonomi och finansiell ekonomi. Han är en av talarna under konferensen Perspectives den 13 november, som i år har temat ”Geopolitisk och ekonomisk osäkerhet”. Där kommer han bland annat att fokusera på hur den amerikanska politiken påverkar det ekonomiska läget, såväl globalt som i Sverige. 

Detta är Perspectives 

Perspectives är en konferens- och eventserie vid Umeå universitet som utforskar olika perspektiv på högaktuella ämnen.  
Fokus är att skapa ett forum för möte mellan forskare och beslutsfattare, samhällsaktörer, politiker och näringsliv etcetera.     
Varje år fokuserar på ett tema, år 2025 är temat ”Geopolitisk och ekonomisk osäkerhet”. 

Konferensen äger rum den 13 november klockan 9.00–12.00 i Rotundan, Umeå universitet. Arrangemanget är gratis och kräver ingen anmälan.

Tidigare teman:    
2024: ”Naturresurserna och den hållbara utvecklingen”. 
2023: ”Samhällsomvandling i norr”. 

Läs mer om Perspectives

USA har världens största och starkaste ekonomi, vilket gör landet till en viktig pusselbit för hela världens ekonomier. Men med president Donald Trump vid styret har spelreglerna ändrats en hel del.

– De flesta är överens om att det politiska systemet i USA i dag är dysfunktionellt. Tidigare var den mest liberala republikanen mer vänster än den mest konservativa demokraten. Det var alltid ett överlapp mellan partierna och då gick det att hitta kompromisser. Men nu är partierna som två stuprör, man kör sitt eget race, säger Tomas Sjögren. 

Tomas Sjögren, professor i ekonomi vid Handelshögskolan

BildJohanna Fredriksson

USA har just nu ett stort underskott i den federala budgeten. Om partierna inte kommer överens om hur det ska lösas krävs lån och landet bygger upp en statsskuld, vilket kan få konsekvenser även utanför landets gränser. 

– USA kan hamna i en situation där statsskulden på federal nivå börjar närma sig den vi såg i Grekland och Sydeuropa för 10–15 år sedan. Frågan vi ställer oss nu är: Vad händer om USA inte tar tag i detta?

En konsekvens är en ökad osäkerhet bland investerare, som tidigare har sett USA som en säker plats för att placera pengar under tider av finanskriser.

– Men om man nu får ett misstroende mot systemet i USA kommer investerarna kanske inte se USA som en safe haven längre, och vad händer då? Det är frågor som är aktuella att ställa nu, säger Tomas Sjögren.  

Beroendet är en svaghet

Trumps och USA:s pågående tullkrig, som bland annat innebär höga importavgifter på varor från bland annat Kina, EU och Mexiko, är en annan betydande pusselbit som skapar ekonomisk osäkerhet i omvärlden. 

Om vi i slutändan hamnar i ett permanent läge med höga tullar så kommer Sverige att drabbas rejält.

Hur påverkas Sverige av högre tullar?

– Sverige är en liten öppen ekonomi – med öppen menar vi att vi har omfattande handel med omvärlden, vi är väldigt export- och importberoende. Om vi får en sådan här situation som med Trump som bedriver handelskrig och inför tullar, så hämmar det vår möjlighet att exportera till vissa länder. Om vi i slutändan hamnar i ett permanent läge med höga tullar så kommer Sverige att drabbas rejält. Mindre export till USA innebär att vi inte kan sälja lika mycket och det kan leda till nedskärningar.   

– Ett litet land som Sverige är i händerna på vad de stora elefanterna gör.

Vore det bara dåligt att vi inte exporterar till USA?

– När det handlar om restriktioner så blir det ofta inte bättre. Men vi är anpassningsbara, så om vi skulle hitta nya marknader, antingen inom EU eller andra länder utanför EU som inte påverkas av tullar, så tror jag inte att det behöver bli så dåligt, på lång sikt. Men det kan ta tid och under den tiden kan företag och individer bli lidande.

Krig i omvärlden påverkar Sveriges ekonomi

Även det geopolitiska läget med krig och konflikter påverkar Sveriges ekonomi. Ett exempel som vi sett i närtid är minskad handel mellan EU och Ryssland.  

– Nu har EU försökt avskärma oss från Ryssland, men innan dess var ju Ryssland en jättestor exportör av olja och gas. På kort sikt ledde den minskade importen av olja och gas från Ryssland till höga elpriser, vilket vi såg för något år sedan, säger Tomas Sjögren.  

Men det är på ett sätt väldigt improduktivt att bygga stridsvagnar och stridsflygplan i stället för att satsa på exempelvis vård, skola och omsorg.  

En mer osäker värld påverkar även den svenska budgeten. I och med Natointrädet, som var en konsekvens av större hot från omvärlden, har Sverige ökat de statliga anslagen till det militära försvaret. År 2025 ökade anslaget till försvaret med nästan 13 miljarder kronor jämfört med 2024. Planen är att anslagen ska öka ständigt de kommande åren.  

– I och med de geopolitiska spänningarna lägger vi mer pengar på försvaret. Missförstå mig inte, jag tänker att det nog inte går att göra på så många andra sätt i den riskfyllda värld vi har nu, men det är på ett sätt väldigt improduktivt att bygga stridsvagnar och stridsflygplan i stället för att satsa på exempelvis vård, skola och omsorg.  

Tomas Sjögren är en av talarna under konferenensen Perspectives. Där kommer han bland annat att prata om hur det politiska läget i USA påverkar ekonomin i omvärlden liksom i Sverige.

BildJohanna Fredriksson

Mindre sårbar med större självständighet 

Den osäkra omvärlden kan också bidra till ett systemskifte i produktion och handel, något som man såg tecken av redan under Coronapandemin. 

– Vi har haft en globaliseringsprocess som försökt ta bort så mycket handelshinder som möjligt. Tanken var att det land som är mest effektivt att producera en vara ska göra det, så kan vi i Sverige producera något annat, och så handlar vi mellan varandra. Det leder till ökad effektivitet i produktionen på en global nivå, säger Tomas Sjögren.  

Men under pandemin blev det väldigt tydligt hur skört ett sådant system kan vara. 

– Om vi importerar jättemycket ifrån exempelvis Kina och de stänger ned, som det blev på grund av Covid, och att transportkostnaderna blev mycket dyrare, ja då är vi väldigt sårbara med den här globaliseringsprocessen. Och det är en trend som vi ser nu också. Vi måste kanske vara lite mer självständiga och producera mer inom Sverige och EU. Fördelen med det är att om de globala handelskedjorna bryts på något sätt har vi en egen produktion. 

Vi kan minska vårt beroende, men vi kan aldrig gå över till att vara helt oberoende av andra.

Men nackdelen är högre priser. Om Sverige ska börja tillverka sådant som tidigare har gjorts i länder med låg produktionskostnad, så finns det risk att varorna blir dyrare.  

Sverige är också ett förhållandevis litet land och kan inte producera allt själv. Viss import från andra länder är nödvändigt.  

– Vi kan minska vårt beroende, men vi kan aldrig gå över till att vara helt oberoende av andra. Är man ett stort land har man större möjligheter att sluta sig, men för ett litet land som Sverige skulle det vara tufft.